Den indiska restaurangen Sazna ligger precis vid Solnas pendelstågsstation. Trots att jag rest förbi där många gånger har jag dock knappt lagt märke till stället förrän igår: utifrån sett ser det inte roligt ut, och miljön runt Solna station är inte direkt rolig. Interiören blir därför en rejäl överraskning.

Restaurangen är inklämd i ett enda L-format rum, med plats för gissningsvis 50-60 pers. Inredningen går i mörkt trä och rött, och lokalen är fylld av tavlor, små statyer, ljusstakar etc. Ingången till köket är öppen, och ligger bredvid en gedigen men diskret bardisk. Utifrån köket kommer dofter av god mat – även när vi var de enda kunderna vid tillfället då vi kom dit. Lokalen har stora fönster och en uteservering i läge som ger perfekt eftermiddags- och kvällssol, och trots närheten till Solna station ligger det tillräckligt undanskuffat för att uteserveringen ska kännas som ett alternativ för en avslappnande sommaröl. Kort och gott en väldigt trevlig restaurang att sätta sig i, jag skulle vilja se vad de som inrett Sazna skulle kunna göra av en riktigt stor och påkostad lyxrestaurang.

Menyn innehöll i stort sett vad man kan förvänta sig av en liten indisk restaurang i Stockholm, måhända lite tydligare med vilka rätter som är starka  än vad man brukar se (på skalan 1-3 chili låg vindaloo på 5…) Jag bestämde mig för pröva enlamm madras (hyfsat stark curry med mycket chili, och ovanpå det lite kokos) och som alltid ett vitlöksnan; Nina valde en kyckling aadrak (mildare kycklinggryta med – surprise – ingefära) och en lassi (mango tror jag). Snart serverades lite sallad av personalen, som för övrigt var trevlig och alert utan att bli sådär påträngande som de lätt blir när de ska fråga om maten är god…

Huvudrätterna höll helt klart hög kvalitet, även om lammet var lite i  segaste laget och kycklingen tvärtom kändes mörare än vad man vill ha den. Någon form av tuggmotstånd är trots allt lite roligt. Lamm madras hade dock den perfekta blandningen av att vara väldigt stark men samtidigt ge utrymme för den goda smaken som kryddblandningen ger. Portionerna var riktigt svenska – dvs precis lagom stora. Ofta får man mycket sås och för lite köttbitar, men här kunde jag äta mig ordentligt mätt. Ett stort minus dock, var att det inte var med något grönaktigt med huvudrätterna. Salladen som serverats tidigare räckte visserligen, men att få lite gurka eller i värsta fall visas på var man kan ta mer sallad tycker jag är snudd på ett krav när man äter så’na här rätter.

Min slutsats är att det här är en restaurang som är väl värd att besöka om man är i närheten. Även om maten hade sina skavanker så var den absolut god och prisvärd, och miljön är väldigt trevlig. Bodde jag i närheten skulle jag troligen bli stammis, om inte annat så för att kunna sitta i eftermiddagssolen på uteserveringen under sommrarna.